Gnällbälte Bluesfestival 16-17 juli, Vinöns Värdshus (utanför Örebro)

Gnällbältesfestivalen
Bild: Christer Lässman

Dag 1
Festivalen arrangerades för tredje gången 16-17 juli på Vinöns Värdshus utanför Örebro.
Deras slogan på tröjorna de sålde är "Dä går alldri" !!! (no we can't).

Vinön är Hjälmarens största ö och man tar en bilfärja dit från Hampetorp. Ön har ett hundratal bofasta invånare. Båda kvällarna var slutsålda vilket betydde 200 personer per kväll. Sittande publik med bordsservering. Scenen var uppdelad i två delar. Den ena var en öppen loge med bl.a. gammaldags kläder på ett tvättstreck. Konferencier och festivalarrangör var musikern Erik Harrström.

Första akten gick på 18.00. Norra Hjälmarens coolaste duo, Ketchup och Stig Arne (Tomas Andersson och Stig Arne Hultman). Två sittande musiker som spelade Cornelis och lite blues. Laidback till middagsgäster.

Vid 18.30 tiden klev Metaxa & Christiania från Örebro på. En duo med dansken Frank Christiansen på sång och gitarr samt Christos Savvopoulos munspelare från Grekland. Idén till duon startade i Franks kök under pandemin då deras band Olaus Blues inte fick några spelningar. Nio låtar med en bra blandning, allt ifrån ”I can't help myself”, ”Hound dog”, ”Sugar coated love” till ”Hip shake”. En positiv överraskning.

Efter en kort paus tog Örebrobaserade Blue Stompers över. De har i olika konstellationer funnits sedan 2000. Nuvarande sättning består av Janne Hermansson sång och gitarr, Timo Tilli munspel, PO Larsson piano, Ulf Jansson bas och Jocke Eriksson trummor. De har haft tre rep under pandemin men det märktes inte. Vi fick höra en hel del "gubba" och "honka", 40-50 tals blues, tidig rock'n' roll och jump! De satte tonen direkt med egna ”Tiger man” med bra munspel och gitarr. De fortsatte med bl.a ”Can´t stop lovin´” med ett fint gitarrsolo, bra pianospel i ”Don´t go no further” och en låt av basisten ”Hoodoo a voodoo man”. Ett kanonband! 

Därefter gick festivalens eget husband på, Gnällbälte Bluesband förstärkta med Bengan Blomgren gitarr, Nicke Ström bas och Tomas Olsson trummor. Kapellmästare Erik Harrström sång och piano, Timo Tilli munspel och Andreas Bjurström gitarr. Vass avslutning med bl.a. egna roliga ”Coconut blues”, balladen ”Say no more” och avslutande ”Dear old hometown”. Alla låtarna skrivna av Erik Harrström.

Mats ronander
Bild: Christer Lässman

En härlig uppvärmning till fredagens höjdpunkt som för de flesta var Örebroaren Mats Ronander band med Malla sång, munspel och gitarr, Bengan gitarr, Nicke bas och Tomas trummor samt förstärkta med Erik Harrström piano. ”Are you ready for some blues music” skanderade Malla. Därefter levererades det blues till 100 procent. Vi fick bl.a. höra ”My babe”, ”Walking dog”, ”Every make a champ”, med slide från Malla. Eddie Boyd låten ”Five long years” med ett långt gitarrsolo med Bengan, en favorit ”Riding with the King”. Nu var det full fart på scen och magisk stämning och folk dansade. JJ Cale låten ”Make love”, ”Hoochie coochie man”. Fullt ös! Kanonbra band som mer än väl motsvarade förväntningarna.  Slut 21.56.

Dag 2

Lisa Lystam Trio inledde kvällen med eget material. Lisa Lystam (Heavy Feather) sång och munspel, Fredrik Karlsson (Skanky Fred & Puritanerna) sång och akustisk gitarr samt nye Matte Gustafsson (Siena Root, Heavy Feather) sång och akustisk gitarr. Alla tre spelar dessutom i Lisa Lystam Family Band. Tidigare hade de Micke Fall på munspel och sång som nu var ersatt av Matte. Vi fick höra en underbar version av John Lennonlåten ”Jealous guy”,  bra ös i singeln ”Get on” bra samt ”110 shade”. Lisa sjunger med en stark och intensiv röst och de  kompletterar varandra på ett väldigt fint sätt. Man fick en känsla av Crosby Stills Nash. Fredrik framförde en egen låt ”Om du vill ha mig” (Skanky Fred & Puritanerna) med munspelssolo av Lisa som sedan övergick till gospel. Konserten avslutades med ”All right” som sjöngs av Matte.

Därefter klev Örebrobandet Little John & The Jook Joints på. Vi bjöds på Chicagoblues, endast 50-tals låtar fram till 1965. Bandet består av Johan Hjortsberg munspel och sång, Peter PG Gustavsson (tidigare i Bluebirds) sång, gitarr och munspel, Kjell Store gitarr, Magnus Schough bas och Kenth Olsson trummor. Det blev en hel del låtar av Little Walter som ” It´s too late brother” och ”Oh baby”, ”Mellow  down easy”. Vi fick också höra Muddy Waters ”Standin' around cryin'”, ”Boogie woogie woman” munspelaren William Clarke's version och avslutande med Jimmy Rogers versionen av ”Rock me, baby”. De skapade en skön stämning på scenen med sitt 1950-tals sound med munspel. Det svängde rejält!
 
Sen äntrade Frankie King & The Blues Spots scenen. Frankie från Malmberget flyttade till Örebro 1965. Trion körde bluesrock på svenska. Egna låtar. De fick igång publiken och många dansade. Vass avslutning med ”Järnhimmel”, ”Verkar som du inte bryr dej”, ”Mycket som jag gör” och ”Svår blues”.
 
Kvällen avslutades med Karlskogabandet E.L.S Band bestående av Stig Pettersson gitarr och sång, Lasse Lövgren bas, Erik Lindstedt trummor och Erik Harrström klaviatur. Denna kväll var de förstärkta med gitarristen Erik Söderlind, Ludwig Sievert på hammond och Richard Sievert percussion. Erik har av självaste Miles Davis gitarrist Mike Stern beskrivits som ett “fenomen”. Stämningen var magisk och vi bjöds på Texasblues, soul, funk och rock. Många bra låtar som Albert Kings ”I´ll play the blues for you”, Stevie Wonders ”I wish”, Stevie Ray Vaughan ”Honey bee”, Sven Zetterbergs ”Further information” och kvällen avslutades 22.30 med Bonnie Raitts ”I can´t make you love me”. Ett mycket bra band med stor musikalisk bredd. De fick även den sittande publiken att dansa och att stå och jubla efter solon. 
 
Efter 2 utsålda kvällar och 9 bra akter med olika stilar, inför en entusiastisk publik, så kan väl inte kalla det för annat än succé! Väl värt besöket!

 

Skriv ut