Norsk Blues Union firade sig själva tillsammans med tidskriften Bluesnews i Oslos äldsta konsertlokal, Rockefeller. Cirka 1 000 festglada klubbmedlemmar mötte upp för att minnas tillsammans. Tio år har gått sedan förra jubileumsfesten i Stavanger.
Vem annars än Jostein Forsberg inledde kvällen med Tony Hollins ”Crawlin´ kingsnake”, endast sång och munspel. Han berättade sedan om starten för det norska bluesäventyret. Bluesgeneralen från Telemark talade gott om Bluesnews, som är tjockast bland alla bluestidskrifter i hela världen. Plus att Norge har flest medlemmar i hela världen, med sina 8 000 i Norsk Blues Union. Han följde upp talet med Big Joe Williams ”Baby please don´t go”.
Marie Tarrach Bävholm SBA, Bitten Svendsen ordförande i Norsk Blues Union, Arne Swedin SBA och Rune Endal redaktör för Blues News
NRKs musikankare Robert Sætervik var konferencier. Han presenterade Marie Tarrach och Arne Swedin från Swedish Blues Association, som var först ut med gratulationer till Norsk Blues Unions Bitten Svendsen och Bluesnews-redaktören Rune Endal. De mottog ett fint inramat foto av Knut Reiersrud och Sven Zetterberg, som Tommy Löfgren hade tagit vid Falu Folkmusik Festival 1996. Allt eftersom blev det fler gratulationer på scen.
Musiken
Undertecknad blev sömnig av all gitarrmusik. Det var endast ett fåtal av alla Union Blues Cup-artisterna som gav mig något. Avsaknaden av blåsinstrument och sångerskor med nerv var stor. Nåväl, jag ska inte vara för negativ. Höjdpunkten var Greasy Gravy med sin sångare Tom Erik Holmlund, som framförde Percy Mayfields ”Please send me someone to love” samt Yngve & The Boogie Legs med slapping bass i särklass.
Knut Reiersrud och Kid Andersen
Akt två med Knut Reiersrud blev en omstart. Hans känsla för blå musik saknar motstycke i detta land. Tre härliga snärtiga låtar. ”First time I met the blues” fick sorlet i salen att upphöra. Så kom Stjernekampvinnaren Adam Douglas upp på scenen. (Stjernekamp är en variant på Idol som Adam Douglas, född i Oklahoma, USA nyligen vann. Reds. anm.) Vi fick höra makalös southern soul. Bland annat sjöng han en James Carr-låt, som fick undertecknads ögon att tåras. Så äntligen en kvinna, Stina Stenerud från Romerike i Akershus. Hon sjöng duett med Adam Douglas. Mina tankar gick tillbaka i tiden, det var som då Dr. John Rebennack sjöng med Etta James. Magiskt! Bandet bestod av Christoffer "Kid" Andersen, bas, Lorenzo Farrell, orgel/piano, och Alexander Pettersen, trummor.
Rick Estrin & The Nightcats med Jostein Forsberg på munspel. Längst till vänster Kjell Inge Brovall på munspel.
Texter i särklass
Sista akten var Rick Estrin & The Nightcats. Estrin var på särdeles gott humör denna kväll. Han blåser kromatiskt munspel och levererar texter med humoristiska undertoner. Kid Andersen och resten av katterna flockar sig tätt intill gummiansiktet från San Francisco. Har upplevt detta råa tuffa jumpbluesband många gånger genom åren. Men de upphör aldrig att överraska. Härligt att höra Kid Andersen med sin MWAH! från senaste utgåvan ”Groovin´ In Greaseland”. I slutet av konserten kom Jostein Forsberg och Kjell Inge ”Jolly Jumper” Brovoll upp på scenen tillsammans med nattkatterna för ett sent jam med munspelet i centrum.
Blå hälsningar,
Dag Kohmann
Bild: Arve Reistad