| 16 mars 2008
Edith Strindberg Trio

Come on and waltz with me
Edith Strindberg har en stor, blank tyngd i sitt bröst. När hon står i strumplästen i vardagsrummet och sjunger så hör jag den rulla därinne. Den sjunker längre och längre ner. Den sjunker som en hiss, den tynger och drar med kraftiga hisslinor och jag önskar att hon aldrig ska sluta. Det är alldeles särskilt. Hon är innesluten i sig själv och når ändå fram till mig.







